"Mamma, där är du!"

Tilde är helt fångad av Pippis värld!

Första gången Tilde sa så till mig var när vi läste i en dubbel-bok vi köpt för en dollar på Target. Första halvan av boken är "The ABCs of Cookies", och kakmonstret (såklart!) går igenom hur man bakar kakor genom att säga något för varje bokstav i alfabetet. På en sida står Bert och håller i en mopp och säger "M is for mop". Tilde säger glatt: "Mamma, där är du! Det är du!". Jaha, då var könsrollerna etablerade. Suck! Även om jag och Pontus delar på alla hushållsuppgifter så verkar det som att Tilde associerar mig med städning. Mindre kul... Men, plötsligt inser jag att Pontus har tränat vissa bokstäver med henne. Han brukar skriva T för Tilde, W för Wilma, P för ... pappa och M för mamma!!! Såklart, det är ju M för mamma hon menar! Hon har blivit jätteduktig att känna igen T, W, P och M. Hon säger även "där är mitt namn"eller "T är mig" när hon ser ett T. Ibland kommer det också ett "där är Wilmas namn" och pekar på ett W :O)

Tilde och två kompisar läser en bok tillsammans
på lekplatsen.

Tilde är även jätteduktig på siffror, både på engelska och svenska. Räkna kan hon också, men det blir fortfarande lite fel antal ibland. Jag börjar få det svårt att tyda vad hon säger vid vissa tillfällen eftersom hon blandar svenska och engelska. Hon härmar väldigt bra och snappar upp fraser, ord och meningar från barnprogrammen på morgonen. När jag inte förstår henne så får jag verkligen tänka efter och försöka blanda båda språken själv. Det har hänt att hon säger ett engelskt ord och böjer det i plural på svenska! Hon är så härligt verbal nu, hon berättar mer och mer i längre och längre meningar.

När jag får äta själv är jag GLAD!! Men det blir lite
kladdigt mamma...

Titta vad jag kan skriva pappa, det är mig!

För Wilmas del dreglas det som aldrig förr. Fyra (!) tänder är på väg fram i överkäken och det måste både klia och göra ont på stackaren. Hon är dock för det mesta en glad prick och hennes vilja börjar komma fram allt mer. Nu protesterar hon vilt när jag tar bort något hon inte ska titta eller smaka på eller när hon inte vill somna trots att hon är trött. Hon blir också tydligt intresserad av nya saker, som en hund som passerar, när man spelar en ny skiva eller när hon står upp i soffan och kan se världen från en ny synvinkel.
Hon står stabilt nu och är riktigt snabb att gå med lite stöd. Hon går inte ännu fritt men vi har vandrande stolar, vagnar och leksakskuber i lägenheten. Skulle tro att det inte dröjer så speciellt länge innan hon går över öppna ytor också.

Wilma med sin bok. Det ska börjas i tid ;)

Min utveckling är ganska så oförändrad men Pontus fortfarande lär sig nya saker varje dag, även om det inte är lika intensivt som under sommarkursen. Tack och lov! Vi har inte så många bilder på oss men här får ni några till på barnen!!

Vermonts gröna berg

Ok, nu har det gått allt för lång tid för att jag ska ha samvete att sätta mig i soffan med min bok när jag har en halvtimme över. Det har ju hänt såååå mycket sedan sist så jag vet knappt var jag ska börja!

Trött pappa och flicka!

Härlig utsikt!!

För att börja med det viktigaste så har Pontus kommit hem från sin sommarkurs. Yippie!! Tilde har verkligen längtat och jag lika så. Sommaren med Jenny har varit så givande och annorlunda än normalt. Jag har fått massor gjort: skrivit upp för körkort, uppdaterat mitt CV och min LinkedIn-sida, samt sökt två olika jobb! Dessutom har jag fått lära känna Jenny mycket bättre och fått höra ett och annat om hennes liv där hemma med pojkvän och vänner. Superkul!! Men såklart så går inget upp emot att ha Pontus hemma och det enda jag kan önska Jennifer är att hon har fått en upplevelse här hon sent ska glömma, även om det har inneburit många timmar på lekplaten med flickorna, matlagning och allmänt hushållsgöra. För att inte glömma bort att sova på en soffa i vardagsrummet (med noll och intet av eget utrymme) i över en månads tid. Tack, tack J för att du kunde komma över och hålla oss sällskap!!

Wilma badar...

Augusti började sedan med att vår lilla familj åkte på semester till Smuggler's Notch i Vermont knappt en vecka. Det var väldigt skönt att komma iväg lite och få lite tid tillsammans. Första kvällen gick vi bara runt lite på området med barnen i vagnen. Lite högre upp i backen kom några lamor som leddes av en familj och en skötare. Vi stannade givetvis och tittade på dem och Tilde tyckte att de var spännande (hästar). Efter att ha tittat en stund så hamnar vi givetvis efter dem i backen när vi börjar gå igen. Tilde förvånar både mig och Pontus genom att utbrista "luktar illa"! Hon har aldrig sagt något om lukt tidigare (eller senare för den delen). Mitt i prick, flicka lilla ;O)

...och Tilde kämpar med ringarna.

Flickorna hade roligt under dagtid på ställets dagis (som var jättebra!!!) och jag och Pontus kunde få lite tid att sova och bara vara. Stället vi bodde på var en skidort på vintern och det innebar att man kunde vandra längs pisterna på sommaren. Det var ganska brant på sina ställen och vi blev ordentligt svettiga i den nästan 30-gradiga värmen. Värmen och promenerandet gjorde också att sulan på min ena joggingsko lossnade! Haha, då hade vi lite lättare packning med oss hem.

Munstycken är spännande!

Eftermiddagarna tillbringade vi hela familjen på en av badanläggningarna. Barnen älskade det! Tilde sprang runt och runt med gula uppblåsbara ringar (som man kunde sitta i, även om hon inte ville göra just det) och Wilma var mycket intresserad av de olika munstyckena som sprutade vattnen. Det är så härligt att se barnen så glada. Oftast gick vi ut och åt och slapp alltså också att stå med både tillagning och disk. En bättre semester just nu kunde vi inte önska oss!

Tilde njuter.

En sak jag inte har sagt ännu, men som jag är otroligt glad över med vårt boende i Boston, är att vi har drickbart vatten från kranen!!! Man ska inte underskatta att kunna hälla upp ett glas vatten från kranen och dricka det direkt! Vattnet i Vermont var väldigt klorerat, vilket mycket vatten är i USA, och en aning unket. Stora delar av Boston har dricksvatten som är av samma kvalitet som hemma och det är verkligen, verkligen skönt! Det var en av de saker jag var lite rädd för när vi flyttade hit, att man skulle behöva bära en hel massa vatten hem från affären i tid och otid. Men, det var alltså helt ogrundat :OD

Vatten är härligt även på lekplatsen. För stora och små!