Playdate med finess

Tiden har verkligen en förmåga att försvinna. Det är redan en månad sedan vi kom hem från Sverige och livet i Brookline har tagit fart som bara den. På ett sätt är det skönt att det går så fort, men ibland kan jag önska en extra dag att bara göra ingenting på.

Våra veckor i Sverige var jättesköna! Förutom att vi fick fantastiskt väder den första veckan, så var det jättekul att träffa familj och vänner igen. Vi hann med fyra födelsedagar, kräftskiva, familjefester och avslappnade träffar med vänner. Speciellt för flickorna blev det intensivt att möta nya ansikten hela tiden, men de har verkligen haft roligt och ser nu Sverige som något speciellt. Tack alla för att ni gjorde vår semester så bra!!!! 

Både jag och Pontus tyckte att det var skönt att vara hemma igen och vi kände ett sorts lugn när vi var tillbaka. Vi är helt överens om att det är Sverige vi vill hitta ett hus i, även om det fortfarande ligger ett par år framåt i tiden. Vilken tur att inte en av oss föredrar USA!

Wilmas sista sjukdag inkluderade ett besök på en lekplats
med sprinklers. Vilken tur att det var en varm dag så de
blöta kläderna kunde tas av :O)

Jag kommer inte att lägga upp så många bilder från vår semester. Förutom att det skulle bli för många för ett inlägg, så vet ju alla ni där hemma redan hur fantastiskt det är i Sverige! Jag tänkte hellre berätta lite mer om vårt liv här :O)

Veckorna efter semestern började med sjukdom. Först var Tilde sjuk med feber och en efterhängsen hosta, veckan efter så var det Wilmas tur och även Pontus åkte på en släng. Med två små som hostar mig i ansiktet så var jag övertygad om att jag också skulle få det. Jag hade använt upp den sjukdag jag får lov att ta ut (med betalning) per månad redan med Tilde, så dagarna hemma med Wilma vägde tungt på mitt samvete... Skönt att inte jag själv också behövde vara hemma!!

Nu är vi alla friska igen och livet är tillbaka i vanliga gängor. Idag hade vi en playdate med Tildes kompis från förskolan på schemat. Vi började att leka hemma hos dem och sedan gick vi tillsammans över till Larz Anderson park för Brookline Day. 

Oj vad det går!

Vi hade lite svårt att hitta till deras bostad för en del vägar var avstängda pga ett cykellopp och det var svårt att se vilken infart som var deras. När vi väl var säkra att vi var på rätt adress så visste jag inte vad jag skulle tro, vi hade hamnat framför en stor, flott villa! Alla andra vi har varit hemma hos har bott som oss ungefär (om vi bortser från Pontus rika professor), men inte de här. Innanför ytterdörren fanns ett blankt marmorgolv och ingen dörrmatta. Jag visste ärligt talat inte var jag skulle göra av mina regnvåta skor! Allt var i perfekt ordning. Kuddarna i soffan lagom fluffade, 6 (oanvända?) handdukar på toaletten på nedanvåningen, ett rum med bara ett lufthockey-bord på tredje våningen och ett garage med plats för tre bilar. Men om huset var nästan stelt och ordnat så var Bens mamma tvärt om. Hon var varm och välkomnande och barnen kunde springa runt och prova allt de ville. Jag var nog ändå lite nervös att Tilde skulle råka stöta till något och det skulle gå i kras...

Wilma dekorerades med fina blommor...

Efter en och en halv timme slöt Pontus och Wilma upp och vi gick tillsammans till Brookline Day i Larz Anderson park. Där fanns det flera sorters hoppborgar och Tilde och Ben fastnade direkt! Wilma var lite i minsta laget för dem så hon tittade mest på. Lite hamburgare till lunch och ansiktsmålning hann vi också med innan vi fick köra hem för att hinna med helgens sista sysslor. Trots löfte om regn hela förmiddagen så sken solen varmt. Hösten har helt klart visat upp sin bästa sida hittills!

...och Tilde önskade sig en regnbåge med
hjärtan!

Nu är vi tillbaka i vår lilla trerummare och barnen leker glatt med magen full av pasta och korv. Det blev en enkel middag idag och det är nog ett liv som passar oss ganska bra. Vi kommer nog aldrig att ha råd att ha ett sådant hus som vi fick besöka idag. Och även om vi skulle få ihop de pengarna, så vet jag inte om vi hade haft ett sådant hus i alla fall. Men det var kul att ha sett i varje fall!!

Jimmy Fund Summer festival - en barnens dag!

Då var det äntligen dags för ett nytt inlägg!! Meningen var att det skulle skrivas precis innan vi åkte till Sverige, men det hann jag inte med i all packkaos. Så alla som vill veta hur vår Sverigeresa var får vänta lite till, för jag vill gärna berätta om denna fantastiska söndag vi fick uppleva här (i Boston) i slutet på juli först.

Vi fick tröjor, kepsar, vattenflaskor och en
väska när vi kom till Jimmy Fund
Summer Festival.

Tilde skrattade högt när det tog fart :)

Wilma ville åka flera gånger på rad!!

En dag i sommar när jag träffade min vän Annu och hennes pojkar så frågade hon om vi ville följa med till Jimmy Funds Summer Festival i år. Hennes ene son drabbades av leukemi 6-7 månader gammal, och de gick igenom en lång och jobbig tid med många sjukhusbesök. Nu är han helt frisk (!!), men som ett resultat av detta så blir de årligen inbjudna till Jimmy Funds sommarfestival som en värdfamilj. Jimmy Fund stöder cancerdrabbde barn och vuxna som behandlas på Dana-Farber Cancer Institute, samt att de bidrar till ökad forskning om cancer. Deras sommarfestival är en gratis eftermiddag för värdar och deras gäster och inkluderar bl.a. lunch, sockervadd, friterad deg (en amerikansk specialitet som associeras med tivolin, festivaler och liknande), läsk och vatten, tivoliattraktioner, hoppborgar, simning i bassäng, tält med drak- eller verktygslådetillverkning, porträttmålning, ballongclowner, personer utklädda till prinsessor, Iron Man, stålmannen och spindelmannen, och mycket mer. Som ni kan förstå så är detta ett himmelrike för barn av alla åldrar, och tanken med det är såklart att ge barn som genomgår svåra stunder i livet lite glädje och guldkant.

Djurungarna var en given hit...

Meningen var att vi skulle träffa Annu och hennes familj och sedan umgås på detta jätteområde av aktiviteter hela eftermiddagen. Tyvärr sammanföll denna söndag med när de var tvungna att flytta (otur!!) så vi träffade dem bara en stund precis innan det var dags för oss att ta oss hem.

Även om vi inte fick spendera tiden tillsammans med vår värdfamilj så blev dagen helt fantastisk! 

Vi började med att äta lunch och man kunde välja fritt av hamburgare, korv med bröd, potatissallad, vegetariska burgare, sallad, frukt och kaka. Dryck fanns av alla sorter.

... och Tilde gjorde både en verktygslåda och en drake.

Sedan blev det hinderbana för Tilde och karusellåkning. Båda flickorna var väldigt förtjusta i flera av attraktionerna och de åkte flera gånger på rad! Det fanns ett tält där barnen kunde klappa kattungar, kaniner, hundvalpar, minigrisar, killingar och lamm. Det var också väldigt populärt, bland alla barn faktiskt. Tilde tyckte att superhjältarna och prinsessorna som gick runt i den strålande solen var väldigt spännande också, även om de var lite skrämmande stundtals. Till slut vågade hon dock gå upp och dansa med dem framför DJn. Så kul!!

Dagen avslutades med att springa runt lite med Willem när de äntligen kom loss från flytten och att få ett ballongdjur av en clown. På vägen till bilen passerade vi polisbilarna man fick lov att åka i, och efter en liten tvekan ville Tilde också prova. Det var jättespännande för oss alla fyra!! Man fick prata hur mycket som man ville i mikrofonen och använda alla sirener som fanns!!

Som ni nog förstår var flickorna helt slut efter en dag som den här. Och för att vara helt uppriktig, det var Pontus och jag med :O) Det är en otrolig festival som Jimmy Fund anordnar varje år och det fanns många glada barn på området. En del kunde man se hade det fortfarande tufft, och då blev man extra rörd över att de får chans att avnjuta ett sådant arrangemang. Go Jimmy Fund!

(Förlåt att videoklippen inte gick att lägga upp som videoklipp med ljud och ett jämnt bildflöde, det näst bästa blev att ha dem som en bildföljd...)