En glad tvååring! |
Hon kan kikna av skratt när man kittlar henne, speciellt framåt kvällen. Hon försöker också få oss andra att skratta, oftast genom att ta upp min tröja och pruttblåsa mig på magen. Numera kommer det ett "mage" och ett "bebis" också innan hon blåser.
På upptäckarfärd vid Jamaica Pond. |
Även om pappa också går bra, så är det en mammas flicka. Ibland om kvällen när Pontus lägger barnen så kan Wilma skrika och gråta "MAMMA!!". Då har hon bestämt sig att jag ska komma in till henne och det är i princip omöjligt för Pontus att göra något. Har hon väl bestämt sig så har hon! En gång skrek hon i en halvtimme, tills hon kräktes lite lätt, innan Pontus gav upp och hämtade mig (jag hörde som väl var inget).
Hmm... vad ska jag hitta på nu? |
Wilmas starka vilja kommer inte minst fram när det gäller potträningen. Numera går det oftast väldigt bra på förskolan, där har hon väldigt få olyckor. Men ibland har det hänt att hon har ställt sig med benen isär och kissat på golvet medan hon demonstrativt har tittat på en av fröknarna. Såklart är det för att markera att hon är arg och för att visa vem som bestämmer.
Hemma däremot ska hon numera inte sitta på pottan vissa dagar. Då blir det snarare i byxorna och jag och Pontus har inte kommit underfund med vad det är som avgör om det blir potta eller inte. Potträning får ju ta den tid det tar, men jag har en känsla att det kommer vara helt avgörande vad hon vill för dagen. Tänk vad skönt det hade varit om hon är torr till lillasyskonet kommer?!
Wilma är mycket omtyckt i förskolan. Hon är inte en gnällig flicka utan en med integritet och energi. När Pontus hämtar får han nästan alltid höra "she had a good day as usual". En fredag fick han dessutom ett kanske inte helt oväntat tillägg: "...but she'
s still the Boss!"
Wilma - The Boss! |
P.S. För er som vill får ett mail när jag lagt upp ett nytt inlägg så kan ni skriva i er e-mail adress i fältet till höger på sidan.