Hokus pokus

Min tvättmaksin är en trollkarl! Idag när jag lade i vita fleecefiltar (tillsammans med en blå huvtröja) så blev filtarna... häpp, svartfläckiga! Tyvärr är det en "mindre" olägenhet som inte är alltför ovanlig när man tvättar i den gamla amerikanska toppmatade standardmaskinen, som den vi har en i vår lägenhet :O( Det verkar som att vita fleecefiltar är utmärkta uppsamlare av ludd som ansamlats mellan tvätttrummorna och som under själva tvättprogrammet (där man lagt det man ska tvätta i en cirkel runt pinnen i mitten) fiskar ut luddet genom de små hålen som finns i trumman. Vit tvätt kan på det här viset alltså bli svart.

Att få svart tvätt vitfläckig är heller inget problem. Då är det bara att använda pulvertvättmedel utan att lösa upp det i vattnet en minut innan man lägger tvätten i maskinen (efter att man startat tvättprogrammet). För extra effekt lägg i en vit handduk! Tejprullen från IKEA har helt plötsligt (och för mig oväntat) blivit något som är väldigt flitigt använt i vårt hushåll. 

Som ni märker så är jag inte speciellt förtjust i den gamla amerikanska standarden när det gäller tvätt. Speciellt inte eftersom man ibland måste fixa så mycket med de nytvättade kläderna för att inte se ut som en luddboll... 

Den nya amerikanska standarden är däremot, hör och häpna, frontmatade tvättmaskiner. De ska göra tvätten renare samt använda mindre vatten. Dessutom kan jag berätta att luddandet minskar drastiskt och man får inga tvättmedelsrester om man använder pulvertvättmedel. Maskinen vi har har faktiskt några fördelar som stor trumma och kort tvättid. Men med tanke på allt merjobb med tvätten nu så hade jag föredragit tvätt som är ren när man tar ut den ur maskinen. Punkt. Kanske kan man hoppas på att maskinen kommer att braka samman så att ägarna måste köpa en ny? Jag vet inte när den är tillverkad, men vår micro är från 1997! Men sådan tur har vi nog inte. Maskinen är säkert av god kvalitet som håller i tjugotals år. Suck...

Två utslagna flickor. Både värme och lek på lekplats tröttar.

Annars kan jag berätta att vi har sommarvärme så det både räcker och blir över i Boston. De senaste veckorna har vi haft runt 30 grader varje dag och jag är väldigt glad för att vi har luftkonditionering i vår lägenhet (som jag sagt förut). Jennifer är fortfarande den som söker upp solen, men jag försöker mest hålla mig i skuggan de gånger jag är med utomhus. Men oj så skönt det är att komma hem till en sval lägenhet med "bara" 25 grader!! Jag kan faktiskt t.o.m tycka att det är lite kallt när jag sitter vid datorn och jobbar och fläkten går igång. Vi har visst blivit lite bortskämda!

Efter fem av sju veckor där Pontus i stort sett bott på kurslaboratoriet så börjar vi skönja ljuset i tunneln. 

Jag och Jennifer har fått till en rutin som ger mig mycket sällskap plus tid att uppdatera mitt CV, läsa körkortsteori samt titta på jobbannonser. Mitt mål är att ha skrivit fem ansökningar när hon åker hem om två (!) veckor samt att ha klarat uppskrivningen på torsdag. Lyckas jag med min plan så åker vi i familjen till Vermont några dagar på semester innan Pontus ska börja jobba igen. Lyckas jag inte så åker vi till Vermont några dagar och begrundar var det gick fel. Hoppas att två veckor går fort...!!! ;O)